14 juni 2016

Nationella Kvalitetsregister stärker förutsättningarna för jämlik vård

Halverad dödlighet i hjärtinfarkt och en dramatisk minskning av trycksår. Det är två exempel från de senaste årens kvalitetsförbättringar inom hälso- och sjukvård och omsorg där Nationella Kvalitetsregister spelat en nyckelroll. Det finns många fler exempel och registrens unika innehåll efterfrågas allt mer.

Ett viktigt verktyg för att nå målet om en jämlik vård är de Nationella Kvalitetsregistren som ger kunskap om hur vården och omsorgen fungerar och kan förbättras. Dessa register har tillsammans med hälsodataregistren bidragit till att rädda många liv och är en unik företeelse internationellt sett.

Uppbyggnaden av kvalitetsregistren har gjorts under många år. Det har krävt mycket tid, arbete och engagemang. När staten och landstingen beslutade att ge registren extra stimulans genom att satsa 1,5 miljarder kronor under åren 2012–2016, var syftet att öka registrens kvalitet och påskynda utvecklingen.

Satsningen närmar sig nu sitt slut och det går redan att dra några slutsatser som kan användas för framtiden. Det finns idag 96 Nationella Kvalitetsregister och 12 registerkandidater som innehåller individbaserade uppgifter om olika sjukdomar, insatta åtgärder och resultat. Registrens styrka är att de ger tillgång till en stor mängd rikstäckande data som ger en överblick av vården både på ett nationellt, regionalt och lokalt plan. Det är möjligt att genom registren följa upp hur enskilda landsting, sjukhus och kliniker bedriver sin vård. Nationellt är registren en viktig källa för att dra slutsatser om hur vården kan utvecklas, vilka områden som är eftersatta och behovet av nationella prioriteringar och stöd. Data från registren spelar också en allt viktigare roll för att bedöma hur ohälsa kan förebyggas.

Flertalet av de mål som sattes för satsningen har uppfyllts eller är på god väg att nås. De ökade resurserna som registren har fått innebär att det blivit möjligt att sätta av mer tid och öka kompetensen för att förbättra registrens kvalitet och användbarhet. Genom riktade specifika insatser har registren fått möjlighet att utvecklas snabbare och viktiga investeringar har kunnat göras. Kvaliteten i registren har förbättrats. Information om patienternas perspektiv och upplevelser av vården har stärkts, forskning baserad på registerdata har ökat och återkopplingen av data till vårdens verksamheter blir allt bättre.

Nu behöver ett ökat fokus läggas på registrens användning i vården och hur resultaten omsätts i den ordinarie verksamheten. En naturlig följd av detta är att regionerna och landstingen tar på sig en tydligare roll för registren, samtidigt som de fortsatt är professionsdrivna till sitt innehåll.

En fortsatt utveckling av patientmedverkan är också angelägen. Från att enbart ha inflytande genom företrädare i registrens styrgrupper är nästa steg ett partnerskap där patienterna aktivt bidrar med sina perspektiv och är delaktiga i hur vården utformas.

Många aktörer har nytta av kvalitetsregister och bör fråga sig hur de kan bidra till att få ännu mer kunskap från registren till sin verksamhet. Ökad samverkan mellan vård, akademi, myndigheter och näringsliv öppnar nya möjligheter för att nå resultat som alla har nytta av och ytterst är för patientens bästa.

När den särskilda nationella satsningen tar slut vid årsskiftet kommer staten och landstingen att ta ett fortsatt ansvar för att långsiktigt stödja de Nationella Kvalitetsregistren. Ett sådant ansvarstagande kommer att kräva en omprövning utifrån de erfarenheter som vi vunnit de senaste fem åren. Därför för vi nu diskussioner om styrning, organisation, ansvarsfördelning, samt vad som kan göras för att ytterligare öka nyttan av registren och möta de utmaningar som finns. Eftersom registren är uppbyggda, utvecklade och drivs av professionerna är det viktigt att de även fortsättningsvis har en nyckelroll och tar ansvar för att registren håller hög kvalitet.

Det är angeläget att det blir en smidig övergång till en långsiktig drift av kvalitetsregistren. Vi kommer därför låta 2017 vara ett övergångsår med en successiv anpassning av finansieringen till en stabil nivå.

En fråga som dominerat är hur dubbelregistrering av samma uppgifter i journal och register kan undvikas. Det har under satsningen blivit allt mer tydligt att frågan berör hela hälso- och sjukvårdens behov av informationsstöd. Vi föreslår därför att det fortsatta arbetet med detta område lyfts in i arbetet med den nationella e-hälsovisionen.

Den femåriga satsningen har bidragit till att kvalitetsregistren tagit ett stort steg framåt. Nu väntar en utvärdering av Myndigheten för vårdanalys. Men redan nu kan en viktig slutsats dras; Nationella Kvalitetsregister har en självklar roll för förbättring, forskning samt ledning och kunskapsstyrning med syfte att tillsammans med patienten skapa bästa möjliga hälsa, vård och omsorg. För detta vill vi ta fortsatt ansvar tillsammans med registeransvariga och andra relevanta aktörer.

Styrgruppen för Nationella Kvalitetsregister

  • Agneta Karlsson, statssekreterare Socialdepartementet, ordförande
  • Olivia Wigzell, generaldirektör Socialstyrelsen
  • Maria Wästfelt, Forskningspolitiska enheten utbildningsdepartementet
  • Hans Karlsson, avdelningschef Sveriges Kommuner och Landsting
  • Göran Arnell, kommundirektör Gävle kommun
  • Björn Eriksson, regiondirektör Region Jämtland Härjedalen
  • Agneta Jansmyr, regiondirektör Region Jönköpings län
  • Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör Västra Götalandsregionen
  • Henrik Almkvist, adjungerad till styrgruppen, ordförande i beslutsgruppen

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!