19 december 2017

Medelstilldelning

De övergripande principerna för medelstilldelning är relevans, design, täckningsgrad, förbättring av vården och ny kunskap/forskning.

Relevans

Registrets relevans för god vård i ett nationellt perspektiv: problemets allvarlighetsgrad, volym, kostnader samt behov av kvalitetsuppföljning och kvalitetsförbättring inom berört område. Registrets relevans ligger inte till grund för medelsfördelning, utan är en nödvändig förutsättning.

Design

Registrets möjlighet att generera relevant information som kan återföras till sjukvården med kvalitetshöjning som sannolik effekt: design (upplägg, innehåll, arbetssätt), förankring, process- och resultatmått, täckningsgrad.

  1. System för validering och hög datakvalitet

Varje nationellt kvalitetsregister ska ha ett system som säkrar att data håller hög kvalitet. Detta bör ske både genom funktioner i databasen men också genom ett validerings-/auditsystem.

2. System för utrapporter

Varje register ska ha ett system för utrapporter. Det ska vara möjligt för varje enhet/klinik att hämta ut egen data så att den kan analyseras vidare och även användas för lokal kvalitetsförbättring. Vidare ska det finnas möjlighet för registeranvändare att på ett ändamålsenligt sätt se aggregerade data i form av standardrapporter, eventuellt med dynamiska urval, och möjlighet att jämföra resultat för olika tidsperioder.

Systemet för utrapporter ska även ge möjlighet till jämförelser av resultat med riksgenomsnitt eller med andra kliniker/enheter. För register med små patientpopulationer kan det vara rimligt att jämförelserna sker på landstingsnivå.

Täckningsgrad

Hög täckningsgrad är en förutsättning för att uppnå kvalitetsförbättring av vården nationellt. Hög täckningsgrad är också ett indirekt mått på huvudmännens och professionens engagemang och registrets relevans. Detta kriterium delas upp i tre olika aspekter.

1. Anslutning

Andelen enheter/kliniker som utför den vård registret avser och som anslutit sig till registret i förhållande till det totala antalet enheter/kliniker som skulle kunna ansluta sig.

2. Täckning

Nämnaren för täckningsgradsberäkningar för interventionsregister bör så långt som möjligt hämtas från Patientregistret vid Socialstyrelsen (PAR). Även för register för sjukdomar där prevalensen i befolkningen är osäker bör i de fall vården sker på sjukhus PAR användas. Även Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen kan i vissa fall användas för täckningsgradsanalyser. I de fall vården till stor del sker i öppenvård, egen vård etc. så ska registret ge en trovärdig definition av täckningsgradens nämnare.

3. Completeness av data.

Detta ska redovisas ur två aspekter: dels som svarsfrekvens och dels som frekvens av ”missing data”.

Förbättring av vården

Att bidra till förbättringar i vården är kvalitetsregistrens yttersta syfte och är därmed centralt i utvärderingen av registren. I första hand ska objektiva resultatmått på förbättringar på nationell nivå redovisas (kvalitetsförbättringar över tid, minskad skillnad mellan olika enheter etc.), i andra hand förbättrade processmått. Finns inga sådana mätpunkter på nationell förbättring får man försöka göra trovärdigt på andra sätt att registret leder till förbättringar i vården.

Ny kunskap/forskning

Genomförd och pågående forskning ska redovisas, och tillmätas stor betydelse. Sådan visar på etablering av den nödvändiga återkopplingsprocess där väsentlig och ny information sprids inom den profession som ytterst gör att registret drivs och används. Frånvaro av redovisad forskning bedöms med stor försiktighet med hänsyn till registrets innehåll och den tid som registret varit etablerat.

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!