6 oktober 2016

Utlämnande av data

Vad som kan eller måste lämnas ut vid forskning där ett landsting eller en läkare är huvudman är något som ofta diskuteras inför industrisamarbeten.

Eftersom uppgifter i ett Nationellt Kvalitetsregister omfattas av hälso- och sjukvårdssekretess, måste det ske en sekretessprövning innan uppgifter i ett Nationellt Kvalitetsregister kan användas i forskning. Sekretess gäller även för uppdragsforskning.

Allmänna handlingar inom forskning

Som huvudregel gäller enligt tryckfrihetsförordningen att alla handlingar är allmänna om de förvaras hos en myndighet och är inkomna dit eller upprättade där. En allmän handling kan vara antingen offentlig eller hemlig. Huvudregeln är att allmänna handlingar är offentliga.

Alla undantag från denna regel måste föreskrivas i offentlighets- och sekretesslagen, OSL. Sekretessen är sällan ovillkorlig utan ofta tidsbegränsad och kopplad till ett så kallat skaderekvisit. Sekretessfrågan måste prövas i varje enskilt fall av den som förvarar en handling.

Det innebär att när en myndighet är forskningshuvudman, blir de handlingar som upprättas eller inkommer allmänna, därtill är de antingen offentliga eller hemliga. Är det istället ett privat företag, som inte lyder under offentlighetsprincipen, forskningshuvudman blir de handlingar som skapas ej allmänna handlingar.

Om en myndighet enbart utför en teknisk bearbetning åt ett företag, som inte lyder under offentlighetsprincipen, kan de undantas från att vara allmänna handlingar enligt tryckfrihetsförordningen. En bedömning måste ske utifrån omständigheterna i varje enskilt fall, men det innebär att en myndighet kan utföra vissa tekniska bearbetningar åt en annan forskningshuvudman utan att uppgifterna blir allmän handling.

Utlämnande för forskning

Sekretess på uppgifter gäller mellan olika myndigheter, mellan en myndighet jämtemot en enskild samt mellan olika verksamhetsgrenar inom samma myndighet. Hälso- och sjukvård och forskning anses vara olika verksamhetsgrenar förutom när forskningen sker som ett led i vården och behandlingen av en patient. Sådan forskning torde sällan ske med hjälp av Nationella Kvalitetsregister.

Eftersom uppgifter i ett Nationellt Kvalitetsregister omfattas av hälso- och sjukvårdssekretess så måste det ske en sekretessprövning och ett utlämnande innan uppgifter i ett Nationellt Kvalitetsregister kan användas i forskning. Det oavsett vem som är huvudman för forskningen.

Uppdragsforskning

Med uppdragsforskning menas när en extern part (till exempel ett enskilt företag) uppdrar åt en myndighet, exempelvis ett landsting, att utföra en forskningsuppgift. Vid uppdragsforskning deltar inte beställaren själv i forskningsarbetet, utan landstinget är forskningshuvudman. Oavsett forskningens form så är det viktigt att i avtal noga reglera vad som gäller för uppdraget.

Uppmärksammas bör också att ingen extern part har möjlighet att hindra myndigheten från dess skyldighet att följa gällande rätt, till exempel offentlighetsprincipen. Vidare kan uppdragsgivaren, om det är ett privat företag, endast få kopior av handlingarna/informationen som uppkommer genom forskningen. Originalen blir allmänna handlingar hos myndigheten.

Sekretess vid uppdragsforskning (31 kap 12 § OSL)

Sekretess gäller för uppgift som avser provning, bestämning av egenskaper eller myckenhet, värdering, vetenskaplig, teknisk, ekonomisk eller statistisk undersökning eller annat sådant uppdrag som myndigheten utför för en enskilds räkning, om det måste antas att uppdraget har lämnats under förutsättning att uppgiften inte röjs.

Sekretessen gäller inte om intresset av allmän kännedom om förhållande som rör människors hälsa har sådan vikt att uppgiften bör lämnas ut. Sekretessen gäller dock för uppgift från uppdragsverksamhet inom universitet och högskolor.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Hos universitet och högskolor gäller sekretessen dock i högst tio år. Hos Patent- och registreringsverket gäller sekretessen i högst femtio år.

Denna bestämmelse är aktuell när ett landsting utför uppdragsforskning. Huvudsyftet med bestämmelsen är att skydda enskilda uppdragsgivares ekonomiska förhållanden, men anses även omfatta tredje mans personliga och ekonomiska förhållanden. Det krävs att uppgiften är av sådant slag att bristen på sekretesskydd för uppgiften måste anses framstå som så väsentlig för uppdragsgivaren att denne utan sekretesskyddet skulle ha avstått från att anlita myndigheten.

Läs vidare

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!