24 oktober 2016

Begrepp och definitioner

Definitionerna av begreppen är anpassade till hur de vanligen används i svenska kvalitetsregistersammanhang och är ibland något förenklade jämfört med det som anges i statistiska standardverk.

För dig som är specialintresserad hänvisar vi till OECD Glossary of Statistical Terms.

OECD Glossary of Statistical Terms

Även på PARENT (Cross-border Patient Registries Initiative) hittar du värdefull information om begrepp och definitioner samt om hur man säkrar kvaliteten på registerdata.

PARENT - Cross-border Patient Registries Initiative

Begrepp på sidan:

Målpopulation och registerpopulation
Täckningsgrad (completeness)
Anslutningsgrad
Bortfall (missing data eller missing values)
Validitet
Reliabilitet
Aktualitet (timeliness)
Jämförbarhet (comparability)
Adjudicering (adjudication)
Monitorering

Målpopulation och registerpopulation

Målpopulation (target population)
Registerpopulation (register or frame population)

Målpopulationen är den population som registret avser att representera, till exempel alla med en viss diagnos eller som genomgår en viss åtgärd. Per definition avser ett nationellt kvalitetsregister att målpopulationen ska omfatta hela riket, vilket inte behöver vara fallet för andra typer av register.

Av praktiska skäl väljer en del register att registrera en något snävare population än målpopulationen. Den population som ett register faktiskt omfattar (beroende på dess inklusions/exklusionskriterier) kallas register- eller rampopulation (register or frame population). Det är av största vikt att registerpopulationen definieras noggrant, bland annat för att kunna beräkna såväl anslutningsgrad som täckningsgrad.

Definiera målpopulation

Den engelska termen coverage anger hur stor del av målpopulationen som registerpopulationen (rampopulationen) täcker, givet att alla möjliga fall registrerats. Under-coverage (som inte ska förväxlas med bortfall) uppkommer alltså när man väljer att exkludera en del av den population som man egentligen önskar att avspegla. Till exempel när man vill avspegla hela populationen med hjärtsvikt (målpopulation), men registret väljer att bara ta med patienter med hjärtsvikt som vårdats på sjukhus (rampopulation).

Täckningsgrad (completeness)

Av hävd har termen Täckningsgrad i kvalitetsregistersammanhang i Sverige vanligen använts synonymt med den engelska termen completeness.

Täckningsgraden anger andel individer som finns registrerade med tillståndet eller åtgärden som avses, av alla individer som har tillståndet eller genomgått åtgärden som avses (registerpopulationen). Till exempel andelen registrerade patienter som genomgått gråstarrsoperation, av alla som genomgått gråstarrsoperation i landet.

För att korrekt kunna beräkna täckningsgraden är det nödvändigt att registret har noggrant specificerat sin registerpopulation. Täckningsgraden kan vara svår att beräkna om registerpopulationens storlek är okänd och bara kan skattas ungefärligt. Till exempel är antalet patienter med diagnosticerad hjärtsvikt i Sverige dåligt känt då Socialstyrelsens obligatoriska patientregister hittills inte täckt diagnoser i primärvården.

Anslutningsgrad

Andel enheter som deltar i registret av alla enheter i landet som behandlar patienter med den aktuella diagnosen eller genomför åtgärden som avses.

Observera skillnaden mellan anslutningsgrad och täckningsgrad. Ett nationellt kvalitetsregister kan ha 100 % anslutningsgrad men fortfarande ha låg täckningsgrad, däremot kan inte ett nationellt kvalitetsregister ha 100 % täckningsgrad utan att ha 100 % anslutningsgrad.

Bortfall (missing data eller missing values)

Saknade data för en eller flera variabler i registret. Med partiellt bortfall avses avsaknad av värden på en eller flera variabler, men inte alla, för ett objekt (oftast en patient). Med objektsbortfall menas att det inte finns någon information alls om objektet vilket leder till lägre täckningsgrad.

Ett register kan ha ett litet bortfall för en variabel och ett stort bortfall för en annan variabel. Vid analys av registerdata har det betydelse hur stort bortfallet är och om bortfallet är slumpmässigt eller systematiskt.

Läs mer om bortfall

Validitet

Anger i vilken utsträckning data och fynd är sanna för den studerade populationen. För att data ska vara valida krävs hög datakvalitet (data quality). Data av hög kvalitet är relevanta, fullständiga, korrekta och konsistenta.

Datavalidering (data validation) innebär kontroll av att data är korrekt registrerade. Detta kan ske till exempel genom att undersöka att endast tillåtna värden är registrerade (enligt värdelistor och gränsvärden), att undersöka om det finns konsistens i data (t ex att avlidna patienter inte har opererats efter sitt dödsdatum), att jämföra med källdata (exempelvis journaler och operationsberättelser) eller att genomföra adjudicering.

Läs mer om validering

Reliabilitet

Anger hur precis en mätmetod är, det vill säga i vilken grad mätmetoden ger samma mätvärde när samma objekt mäts vid upprepade tillfällen (förutsatt att objektet inte ändrat sig).

Reliabiliteten är av stor vikt för att tillförlitligt kunna mäta förändringar över tid, till exempel av vikt eller livskvalitet. Ett mätinstrument med hög reliabilitet ger i stort sett samma mätvärden vid upprepade mätningar. Däremot betyder inte en hög reliabilitet att de uppmätta värdena nödvändigtvis är sanna.

Data med bristande reliabilitet leder till missvisande analysresultat. De fel som uppstår då kan hänföras till begreppet felklassificeringsbias (misclassification bias).

Beroende på vilken reliabilitet som kännetecknar registerdata, och på hur denna varierar, kan felklassificeringsbias eller leda till under- eller överskattade resultat. I det förstnämnda fallet talas det ofta om utspädningseffekter (dilution bias).

Aktualitet (timeliness)

Tid från den händelse (diagnos/åtgärd/återbesök etc) som avses att registreras faktiskt inträffade tills den är införd i registret.

I kvalitetssäkringssyfte är tid till inrapportering av betydelse. Äldre, eftersläpande data riskerar att i ett förbättringsarbete snabbt att bli inaktuella och därmed av mindre värde. Inrapporteringshastighet bedöms och följs via kontroller av diagnosdatum mot registreringstidpunkt i kvalitetsregister.

Exempel på studie av inrapporteringshastighet, aktualitet

Jämförbarhet (comparability)

Att inklusionskriterier, registrerings- och kodningsrutiner är tydliga, nationellt enhetliga. För att göra jämförelser med andra länder underlättar det om de också följer internationella riktlinjer (i de fall det finns).

Likformighet i inrapporteringen stöds av nationellt gemensamma formulär, tydliga definitioner och enhetliga rutiner.

Läs mer under avsnittet om spårbarhet och dokumentation

Adjudicering (adjudication)

Ett sätt att fastställa till exempel en diagnos genom att låta oberoende experter ställa diagnosen. På så sätt kan adjudicerade diagnoser användas i kvalitetsregistersammanhang som ”gold standard” och i valideringsstudier för att till exempel bedöma i vilken grad diagnoserna som är ställda i den kliniska rutinen är korrekta.

Läs mer om validering genom adjudicering

Monitorering

Innebär granskning av hela processen kring arbetet med att hantera ett register. Det innebär att man försäkrar sig om att arbetet genomförs i enlighet med registerplan, anvisningar, instruktioner och tillämpliga lagar. Monitoreringen kan också omfatta datavalidering, som då oftast innehåller en granskning av registerdata mot källdata.

Monitorering utförs vanligen av en speciellt utsedd person (monitor) som inte tillhör enheten som granskas.

Läs mer om monitorering

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!