24 oktober 2016

Definiera målpopulation

En av grundpelarna vid designen av ett register är att noggrant definiera den population som registret ska avspegla, det vill säga målpopulationen. Målpopulationen ska väljas utifrån syftet med registret.

För att kunna definiera målpopulationen måste entydiga inklusionskriterier för registret tas fram. Om man av praktiska skäl behöver avgränsa registret så att registerpopulationen (rampopulationen) är snävare än målpopulationen måste också entydiga exklusionskriterier tas fram.

Det är nödvändigt att se till att kriterierna tillämpas på ett enhetligt sätt på alla deltagande enheter, så att det inte lämnas utrymme för lokala tolkningar av vilka patienter som ska registreras.

Om inte insamlingen av data sker på samma sätt i hela landet ställer detta till problem. De utvärderingar av vården och vetenskapliga studier som görs på registret har som utgångspunkt att data är jämförbara.

Det ska också tydligt framgå om registret avser att registrera individer som genomgår en specifik intervention (till exempel höftledsoperation), har en i tid avgränsad vårdepisod (till exempel för hjärtinfarkt) eller har en kronisk sjukdom som avses att följas över tid (till exempel diabetes). Det ska även framgå om personer som behandlas men inte är skrivna i Sverige ska ingå i registret.

Exempel på inklusions- och exklusionskriterier

För de kvalitetsregister som registrerar levande patienter är ett generellt exklusionskriterium att patienten avböjt att delta i registret. Vidare kan registret avgränsas med avseende på till exempel:

  • Ålder
    Till exempel endast personer <18 år (till exempel barndiabetesregistret).

  • Diagnos
    I praktiken kan man ofta inte registrera alla med den aktuella diagnosen. Det gör att man kan man begränsa inklutionen till patienter som diagnostiserats eller behandlats på en viss typ av enhet, eller som har en viss svårighetsgrad av sin sjukdom.

  • Tidpunkt för diagnos
    För register som är baserade på en diagnoskategori behöver det framgå om det är nydiagnostiserade (incidenta) eller om det är alla med diagnosen (prevalenta fall) som ska registreras. RIKSHÖFT (Nationellt kvalitetsregister för höftfraktur) är exempel register där baslinjepopulationen består av incidenta fall. För kroniska sjukdomar, till exempel diabetes, avser man oftast att registrera uppgifter om alla patienter oavsett när insjuknandet skedde (både incidenta och prevalenta fall).

  • Behandlingar
    Ett antal register har som mål att registrera endast en kategori kirurgiska ingrepp eller annan typ av specifik intervention. Målpopulationen är då samtliga interventioner eller serier av interventioner. Exempel på sådana register är Swedvasc (Nationella kvalitetsregistret för kärlkirurgi) och Kvalitetsregister ECT inom psykiatrin. Men ett register kan också välja att endast omfatta specificerade behandlingar för patienter med bara en särskild diagnos, till exempel BOA-registret.

  • Utförare
    Andra inklusionskriterier kan vara att endast patienter vid en viss typ av verksamhet omfattas eller endast vård som utförs av vissa professionella grupper ingår, till exempel Svenska intensivvårdsregistret, SIR.

Kriterier för uppföljning

Många register följer upp sin population med avseende på exempelvis reoperation eller återinskrivningar. Andra register har en löpande uppföljning där hela eller delar av populationen följs upp aktivt med förutbestämda tidsintervall, till exempel årligen. På samma sätt som för baslinjepopulationen måste registret sätta upp noggranna kriterier för vilka patienter eller händelser som ska registreras vid en uppföljning och när den ska utföras.

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!