24 oktober 2016

Validering

Syftet med validering av registerdata är inte i första hand att korrigera felaktiga data utan att bestämma hur stor andel av en eller flera variablers värden som är korrekt registrerade.

Validering med hjälp av logiska kontroller

En logisk kontroll utgörs av en uppsättning villkor. Med hjälp av dessa villkor kontrolleras till exempel att det inmatade värdets längd eller format är korrekt. De används också ofta för att kontrollera att det inmatade värdet ligger inom på förhand bestämda gränser.

Logiska kontroller kan även användas för att kontrollera sambandet mellan flera inmatade värden. Logiska kontroller kan användas både i nya och etablerade register samt vid migrering av datakällor.

Logiska kontroller vid inmatning

Redan vid uppstart av ett nytt register är det viktigt att utforma lämpliga logiska kontroller. Det är vikitgt att utformas dem så att de inte stör inmatningen av uppgifter. Om kontrollerna utformas på rätt sätt så kommer det att ge stora tidsvinster framöver.

Logiska kontroller kan utformas på två olika sätt. Antingen bestäms ett intervall inom vars gränser värdet måste ligga, eller så tillåts inmatning av valfritt värde. I det senare fallet får inmataren en varning med möjlighet att korrigera värdet.

Logiska kontroller efter inmatning

Även om ett register använder sig av logiska kontroller i samband med inmatning finns det ofta ett behov av att i ett senare skede kontrollera data och leta efter orimliga eller inkonsistenta uppgifter.

Läs mer om kontroller efter inmatning

Validering mot källdata

Kontroll mot källdata är förmodligen den mest tidskrävande valideringsmetoden varför den i regel görs på ett urval av enheter och individer. Detta innebär att registerdata jämförs med källdata, vanligen på patientnivå. I de flesta fall är det patientjournalen som utgör källa (se Monitorering).

Grundprincipen är att de data som finns registrerade vid källan betraktas som facit. En av fördelarna är att det finns möjlighet att identifiera om det finns problem med någon eller några variabler. Om det görs systematiska feltolkningar av någon variabel har man möjlighet att förtydliga informationen kring hur variabeln ska rapporteras.

En annan fördel är att man kan identifiera problem med inmatningen på en särskild enhet vilket ger möjlighet till diskussioner och klargöranden kring inmatningen.

Vid monitorering som omfattar validering mot patientjournal uppstår sekretessproblem om monitorn inte är behörig.

Juridiska förutsättningar för validering mot patientjournal

Exempel på validering i Graviditetsregistret (PDF, nytt fönster)öppnas i nytt fönster
Exempel på monitorering inom Svenska höftprotesregistret, SHPR
Exempel på internationell validering i Swedvasc-registret (PDF, nytt fönster)öppnas i nytt fönster

Validering mot externa register

För de flesta register finns det ett eller flera externa register som kan användas i valideringssyfte. Frekvent använda register för detta ändamål återfinns bland annat på Registerservice vid Socialstyrelsen Skatteverket och i regionala vårddatalager. Gemensamt för dessa register är att de liksom kvalitetsregistren bygger på personnummer som används vid samkörning för att koppla ihop data i de olika källorna.

Registerservice, Socialstyrelsen

Samkörning av ett register med en extern källa kan till exempel göras för att validera kodsättningen i någon specifik variabel eller för att beräkna registrets täckningsgrad. Man kan dock inte få tillbaka data (utom för specifika forskningsändamål) med personuppgifter från till exempel Socialstyrelsen på vilka som saknas i kvalitetsregistret i jämförelse med till exempel patientregistret (PAR). Däremot kan man få värdefull statistik på aggregerad nivå, till exempel hur många som saknas per sjukhus.

Validering genom adjudicering

Adjudicering är en typ av validering som handlar om att utvärdera kvaliteten i en klassificeringsvariabel, t.ex. diagnoskod av en skada eller sjukdom. Vid adjudicering behövs någon form av facit som talar om vilken diagnos som är korrekt i respektive fall. Ett facit av denna typ kallas ofta ”Gold Standard” och kan t.ex. definieras då flera erfarna bedömare når konsensus kring en klassificering av ett fall. Vid adjudicering jämförs de koder som finns registrerade i registret med en fördefinierad ”Gold Standard”. Hög grad av överensstämmelse indikerar hög kvalitet.

Oftast är mängden data i ett register så stor att det är för resurskrävande med en adjudicering av samtliga koder på den aktuella variabeln. Skattningar av graden av överensstämmelsen mellan register och ”Gold Standard” baseras därför oftast på en slumpmässigt utvald population.

Kappametoden är en icke-parametrisk analysmetod som ofta användas för att analysera överensstämmelse mellan två eller flera bedömare.

Exempel på adjudicering av klassificeringar i frakturregistret

Validering när det inte finns några källdata

Det finns kvalitetsregister som saknar tillgång till oberoende källdata, till exempel för livskvalitetsdata, vilket naturligtvis försvårar valideringen. Då kan man ta fram rent deskriptiv statistik (till exempel medelvärden, medianvärden, antal bortfall, min- och maxvärden samt spridningsmått) för ingående enheter och göra en bedömning av rimligheten i de variationer man hittar mellan enheterna.

Vilka dimensioner bör valideras regelbundet?

Varje register bör upprätta en valideringsplan. Det bör finnas en miniminivå som kontrolleras regelbundet och som i varje fall innefattar nyckelvariabler. Insatser därutöver får anpassas med hänsyn till när särskilda behov uppstår till exempel vid speciella forskningsprojekt.

Urval av enheter och patienter för validering

Det är sällan möjligt eller praktiskt att validera data från samtliga enheter och patienter mot källdata varför ett urval (stickprov) måste göras. För att underlätta arbetet och begränsa kostnader kan det vara fördelaktigt ett tvåstegsförfarande av de enheter och patienter som ska valideras. Man gör då först ett slumpmässigt urval av enheter och därefter av patienter. Att beräkna storleken vid urval görs lämpligen i samråd med statistikerkompetens.

Läs mer om stickprovsvalidering

Dokumentation av validering och återkoppling

Det är viktigt att dokumentera den validering som görs inom ett register. Det ska vara möjligt att spåra vad som har validerats och när det har gjorts. Dokumentation kan göras i form av en valideringsrapport, med följande huvudpunkter:

  • Beskriva val av valideringsmetod.
  • Namn på personer som har ansvarat för valideringen och datum för utförande.
  • Resultatet av valideringen och en bedömning av kvaliteten (till exempel hög, acceptabel, undermålig).

Återrapportering

  • Resultatet av valideringen ska rapporteras till inrapporterande enheter och göras tillgänglig för alla.
  • Vid behov ta fram åtgärdsplan.

Exempel på praktiska anvisningar och mallar för monitorerings och valideringsarbetet finns att hämta på Regionala cancercentrum.

Regionala cancercentrum

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!