5 december 2017

Bättre behandling efter hjärtinfarkt kan ge 500 extra år

Chansen att överleva efter en hjärtinfarkt ökar om blodfetterna hålls på låg nivå. En ny studie på data från kvalitetsregistret SEPHIA visar att om patienternas blodfettsnivåer når uppsatta mål under en tioårsperiod kan det ge upp till 500 extra levnadsår.

Studien omfattar samtliga registrerade hjärtinfarktpatienter i SEPHIA under året 2013. Forskarna såg att det rekommenderade målvärdet för mängden blodfetter efter en infarkt (1,8 mmol/l) uppnåddes för endast 30 procent av patienterna. Med hjälp av hälsoekonomiska modeller gjordes beräkningar som visar att det är möjligt att spara mellan 200 och 500 år av liv under en tioårsperiod om patienterna ges blodfettsbehandling enligt gällande rekommendationer.

Porträtt av Kristina Hambraeus

– Resultatet illustrerar hur viktigt det är att vi är noggranna med läkemedelsbehandling efter en hjärtinfarkt. Den får mycket stora konsekvenser för patienterna, säger Kristina Hambraeus, specialistläkare, som arbetar med delregistret SEPHIA inom Swedeheart.

Besparing på 50 miljoner kronor

Utöver sparade levnadsår skulle också mellan 130 och 350 kardiovaskulära händelser – huvudsakligen hjärtinfarkter och stroke – kunna undvikas. Dessutom finns stora samhällsekonomiska vinster att göra. Kostnadsbesparingen för dödsfall och sådant som sjukhusvård, läkemedel eller nya kranskärlsingrepp, skulle bli mellan 8 och 21 miljoner kronor under en tioårsperiod.

– Inkluderar vi kostnader för sjukskrivning, för att personen inte är arbetsför och den hjälp som behövs när man drabbats av stroke blir besparingen mellan 20 och 50 miljoner kronor, säger Kristina Hambraeus.

Målen nås med ökad kunskap

Blodfettsbehandlingen efter hjärtinfarkt har förbättrats i Sverige de senaste åren vilket lett till att andelen patienter som når målen har ökat. Kristina Hambraeus menar att en viktig framgångsfaktor stavas kvalitetsregister.

– Tillgången till kvalitetsregister och möjligheten att jämföra vårdverksamheter är av stor betydelse, inte minst för att det ger vårdpersonalen återkoppling på kvaliteten i den egna verksamheten.

För att nå målvärdena i högre grad behövs enligt Kristina Hambraeus ökad kunskap om vilka behandlingar som är effektiva. Statiner har använts under flera år, nu finns också evidens för att kolesterolupptagshämmare har betydelse för att minska sjuklighet och dödlighet. Kolesterolsänkande antikroppsbehandling har också introducerats för vissa patientgrupper.

– Vi behöver också se till att kunskapen hos patienterna om vad läkemedelsbehandlingen innebär ökar, säger Kristina Hambraeus.

Eva Fohlstedt, frilansskribent

Referens:
Predicted impact of lipid lowering therapy on cardiovascular and economic outcomes of Swedish atherosclerotic cardiovascular disease guideline, Gunilla Journath med flera, BMC Cardiovascular Disorders (2017) 17:224

 

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!