28 november 2017

Ensamboende med alzheimer får färre undersökningar och mindre behandling

Ny forskning på data från Svenska demensregistret (SveDem) visar att ensamboende patienter varken undersöks eller ges bromsmediciner i lika hög grad som sammanboende. Dessutom får de oftare antidepressiva läkemedel.

I studien ingår drygt 26 000 patienter som registrerats med diagnosen alzheimers sjukdom i det nationella kvalitetsregistret SveDem.

Dorota Religa

Nästan hälften, 46 procent, levde ensamma i eget hushåll. Forskarna har studerat diagnosticering och behandling för dessa i jämförelse med patienter som bodde tillsammans med en annan vuxen. Resultatet visar tydliga skillnader.

– Ensamboende får färre undersökningar av hjärnan, som datatomografi och magnetkamera, och ryggvätskeprover tas mer sällan. De får inte heller behandling med bromsmediciner i lika hög grad som sammanboende, berättar Dorota Religa, docent vid Karolinska Institutet och senior författare bakom studien.

Ingen närstående – annan behandling

Skillnaderna kan möjligen förklaras av att läkarens diagnos och beslut om behandling kan påverkas av en närståendes närvaro. En annan orsak kan vara att läkaren omedvetet blir mer restriktiv mot en ensamboende patient.

– Efter vissa undersökningar är det tryggt med någon hemma som har uppsikt om det tillstöter någon komplikation. Detta är särskilt viktigt för patienter med kognitiva problem. Samma sak gäller för antidemensmedicinerna. En del av dessa kan ge biverkningar som det är bra att någon utomstående är uppmärksam på, säger Dorota Religa.

Antidepressiva läkemedel vanligare

Forskarna visar också att ensamboende alzheimerpatienter oftare får antidepressiva och antipsykotiska läkemedel utskrivna. Det kan bero på att läkarna är mer benägna att skriva ut läkemedlen till denna grupp eller att ensamboendet i sig kan orsaka eller förvärra depression och sömnproblem.

– Om patienterna har mer depressiva symptom är det kanske inte fel att ge dem mer psykofarmaka, men vi måste veta att det kan finnas skillnad i hur vi behandlar olika grupper. När vi nu har tydliga bevis på att ensamboende patienter får annorlunda vård kan detta kan hjälpa oss att tänka om, menar Dorota Religa.

Uppmärksamma ojämlik vård

Maria Eriksdotter, professor vid Karolinska Institutet och registerhållare för SveDem, menar att forskning på ensamboende patienter är viktig för att den tydligt pekar på ojämlikheter.

Maria Eriksdotter

– Jag vågar inte säga fullt ut att de får sämre vård, men studien visar att vi behöver möta dem med större uppmärksamhet. Kunskapen om skillnader i hur ensam- och sammanboende utreds och behandlas bidrar till att vi kan ge mer jämlik vård

Eva Fohlstedt, frilansskribent

Referens

Living Alone with Alzheimer’s Disease: Data from SveDem, the Swedish Dementia Registry, Dorota Religa med flera, Journal of Alzheimer’s Disease 58 (2017) 1265–1272

Läs mer om SveDem

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!