15 maj 2016

Patienter samarbetar med kvalitetsregister för ADHD-behandling

Porträtt av Tobias Edbom.

Tobias Edbom.

Patientperspektivet blir allt viktigare för flera av de psykiatriska kvalitetsregistren. Ett av dem är BUSA, Nationellt kvalitetsregister för uppföljning av ADHD-behandling. Patienter deltar i förbättringsarbeten och kvalitetsregistrets årsrapport har granskats av patienter.

– Förra årsrapporten reviderades av ett brukarråd. Deras synpunkter var otroligt värdefulla, eftersom de ser saker från en helt annan vinkel. Att ha med brukarperspektivet i olika sammanhang blir allt vanligare, säger Tobias Edbom, biträdande registerhållare för BUSA.

Patienter deltar i förbättringsarbete

Ett sätt att ta tillvara patienternas erfarenheter är att de deltar i förbättringsprojekt. Så har man bland annat gjort i Uppsala. En utgångspunkt för förbättringsarbetet är statistik ur BUSA som visar att få personer har gått patient- och anhörigutbildningen om ADHD på den neuropsykiatriska mottagningen för vuxna i Uppsala. Med hjälp av patientrepresentanter försöker mottagningen nu öka deltagandet.

Porträtt av Cecilia Ingard och Karin Hallsten.

Cecilia Ingard och Karin Hallsten.

– Många av de som är anmälda dyker inte upp. Eller så får de inte ens information om utbildningen. Genom förbättringsprojektet försöker vi ta reda på varför det är så och se vad vi kan göra åt det. Projektet startade hösten 2014, inom ramen för regeringens plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa, säger Karin Hallsten, arbetsterapeut.

Förbättringsprojektet i Uppsala drivs av en grupp bestående av fyra från professionen (varav en är Karin Hallsten), en avdelningschef, två patientrepresentanter och en processledare. Åtgärder som har vidtagits är bland annat tydligare rutiner för hur man anmäler sig och ett bättre informationsmaterial om utbildningen. Mottagningen har också ökat antalet utbildningstillfällen, från ett till två per termin.

– Det är inte säkert att dagen och tiden för utbildningen passar alla. Genom att erbjuda två utbildningstillfällen möjliggör vi för fler att gå, säger Karin Hallsten.

Informationen måste anpassas

En av de två patientrepresentanterna är Cecilia Ingard. Hon arbetar på Regionförbundet, är vice ordförande i Attention Uppsala och har själv diagnoserna ADHD och Asperger. För att få en ökad insikt om patienternas upplevelse, har Cecilia Ingard intervjuat patienter med syfte att ta reda på varför de inte deltar i utbildningen.

– Många med ADHD har svårt att orientera sig och kan därmed ha svårt att hitta till rätt adress. Oron för att inte hitta, eller komma för sent, kan göra att vissa hoppar över utbildningen. Att skicka hem en lång informationstext är inte heller så lyckat, eftersom det kan vara svårt att ta till sig all information, berättar Cecilia Ingard.

Catharina Malmfors
Frilansjournalist

Läs vidare

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!