14 maj 2016

Stora framgångar för Diabetesregistret bara början

Den svenska diabetesvården har förbättrats under en lång rad år. En av förklaringarna är att Diabetesregistret varit kraftfull pådrivare. Och på sistone har det kommit en mängd tunga vetenskapliga resultat baserade på registrets data. Ofta har de kombinerats med data från andra kvalitetsregister.

Porträtt av Soffía Guðbjörnsdóttir.

Soffía Guðbjörnsdóttir.

Det har tagit två decennier att komma till dagens läge. Cirka 90 procent av patienterna finns med i registret. 65 procent av vårdenheterna registrerar genom direktöverföring från journaler. Dagsfärska resultatdata redovisas öppet online via webbverktyget Knappen. Patientföreningen Svenska Diabetesförbundet är en viktig partner. Det har börjat bli självklart för personal i diabetesvården att man jämför sig med andra och håller koll på hur man lyckas.

– Registret har initierat ett stort antal förbättringsprojekt och vi har år efter år fått kvitto på att de kliniker som deltar förbättrar sina resultat, säger Soffía Guðbjörnsdóttir, registerhållare och professor i diabetes- och registerforskning.

Kunskapen om kvalitetsarbete sprider sig. Även enheter som inte deltagit i förbättringsprojekt får allt bättre resultat.

Pålitliga data ger rika möjligheter för forskning

Data i registret är väl strukturerade och pålitliga. Detta gör att diabetesregistret har kunnat starta samarbeten med framstående forskargrupper och att de högst rankade vetenskapliga tidskrifterna nu accepterar artiklar baserade på registrets data.

– Det unika är att vi i princip har hela landets diabetespopulation i registret. Vi kan följa individerna livet ut och vi kan koppla ihop data med data från hälsodataregister och andra kvalitetsregister, säger Soffía Guðbjörnsdóttir.

Forskningsresultaten under det senaste året har fått ett enormt genomslag både i Sverige och internationellt. Över huvud taget är intresset för diabetesregistret utomlands väldigt stort.

Skördetid men bara början

Man skulle kunna säga att det är skördetid för Diabetesregistret. Men Soffía Guðbjörnsdóttir och hennes medarbetare fokuserar inte på framgångar i det förflutna.

Blodsockerprov tas med en mätare och stick i ett finger.

De är inriktade på allt som är kvar att göra. Värdena för blodtryck, blodfett och blodsocker behöver förbättras ytterligare. Det behövs mer individanpassad vård. Patienter behöver mer hjälp med livsstilsförändringar. Och möjligheterna till forskning har bara börjat utnyttjas.

– Den typen av stora registerstudier som vi kan göra i Sverige hade aldrig varit möjliga utan den stora satsningen på nationella kvalitetsregister som startade 2012. Och detta är bara början. Varje vetenskaplig artikel väcker nya frågor, säger Soffía Guðbjörnsdóttir.

Charlotta Sjöstedt
Kommunikatör, Registercentrum Västra Götaland

Läs vidare

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!