25 maj 2016

Stora ojämlikheter i vården vid sömnapné

Ojämlikheterna i landet är stora när det gäller väntetider till utredning av sömnapné, andningsuppehåll i sömnen. Det finns också oväntat stora skillnader mellan könen avseende väntetider, samsjuklighet och behandling visar ny statistik från Svenska Sömnapnéregistret, SESAR.

Porträtt på Ludger Grote

Ludger Grote

Ludger Grote är docent och överläkare vid sömnmedicinsk avdelning på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och medlem i Svenska Sömnapnéregistrets styrgrupp. Han förklarar att medianväntetiden på vissa enheter är 50–60 dagar, medan andra enheter har medianväntetider på över ett år.

– Hälften får utredning inom 90 dagar. En tredjedel får det inom 60 dagar. I många fall uppfylls alltså inte vårdgarantin. Kvinnor väntar dessutom i snitt cirka tio procent längre än män, säger Ludger Grote.

Sömnapné beror på att luftvägarna tillfälligt blockeras. Betydande obstruktiv sömnapné (OSA) har rapporterats hos cirka 10 procent av kvinnor och 20 procent av män i åldern 30–60 år. OSA kan leda till kraftig översömnighet dagtid.

Mer samsjuklighet bland kvinnor

Men det är inte bara väntetiderna som skiljer sig mellan könen. Andelen patienter med samsjuklighet är högre bland kvinnor än bland män, oavsett om det handlar om patienter med mild, måttlig eller uttalad sömnapné.

– Detta är ett oväntat fynd som vi tycker ska uppmärksammas. Många tror kanske att det skulle vara tvärtom, att männen skulle ha en större samsjuklighet. Det kan ha sin förklaring i att kardiovaskulära sjukdomar ofta förknippas med sömnapné och de drabbar män i något högre utsträckning än kvinnor. Men man glömmer att kvinnor har nästan dubbelt så hög sjuklighet i psykiatriska sjukdomar och lungsjukdomar. Totalsjukligheten är därmed högre hos kvinnor än hos män, säger Ludger Grote.

Tydliga könsskillnader i behandling

Resultaten visar som väntat att patienter med en lägre grad av sömnapné vid utredning oftare får behandling med bettskena. Graden av sömnapné som leder till behandling med bettskena varierar dock stort mellan enheterna.

En tredjedel av den behandling som rekommenderas utgörs av bettskenor, medan två tredjedelar utgörs av CPAP, kontinuerlig övertrycksbehandling. Det innebär att man sover med en mask eller näskudde, som via en slang och en kompressor skapar ett lätt lufttryck som håller de övre luftvägarna öppna. Givet samma apnésvårighetsgrad, samsjuklighet, ålder och BMI har kvinnor lägre chans att få CPAP.

– Även här syns alltså tydliga könsskillnader, säger Ludger Grote.

Catharina Bergsten
Kommunikatör, Registercentrum Västra Götaland

Läs vidare

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!