10 maj 2016

Större nytta av hörapparaten tack vare kvalitetsregister

Allt fler landsting ansluter sig till Kvalitetsregistret för hörselrehabilitering. De får då veta vilken nytta deras patienter har av sina hörapparater och vad de kan göra för att nyttan ska öka. Registret har snabbt blivit en pådrivare av förbättringar i hörselvården.

Äldre kvinna sätter i sin hörapparat.

Kvalitetsregistret för hörselrehabilitering är ett av delregistren i Nationellt Kvalitetsregister för Öron-, Näs- och Halssjukvård. Idag är 13 landsting anslutna till delregistret och fler är på väg in. Data kommer till registret via direktöverföring från journaler, vilket gör att täckningsgraden i de anslutna landstingen är 100 procent.

En annan datakälla är patientenkäter och där är svarsfrekvensen cirka 60 procent. Två gånger om året ger registret ut rapporter där vårdgivarnas resultat presenteras.

– Om man blir presenterad i ett sammanhang och jämförd med andra vill man naturligtvis göra så bra ifrån sig som möjligt. Bara det i sig stimulerar till förbättringsarbeten. Ligger vårdgivarna sämre till vet jag att de diskuterar hur det kan komma sig, säger Peter Nordqvist som är ordförande i den referensgrupp som styr registret.

Kvalitetsregistret visar vägen

Peter Nordqvist.

Peter Nordqvist.

Registret kan ge vägledning till de verksamheter som vill bli bättre. Data visar vilka faktorer som väger tyngst när det gäller graden av nytta patienterna har av sina hörapparater.

Den viktigaste faktorn är funktionen hos hörapparaterna. Detta bestäms framför allt av hur väl apparaterna ställs in av audionomen. Modellen spelar också en viss roll för funktionen. Den näst viktigaste faktorn är den information som patienten får när hörapparaterna provas ut.

– Vi ser i våra data nu att har man en bra och likriktad informationsmetodik inom verksamheten, så får man i slutänden ett mycket bättre resultat av rehabiliteringen, säger Peter Nordqvist.

Enhetliga informationsrutiner behövs

En vårdgivare behöver ha enhetliga informationsrutiner som anger vid vilka tillfällen och hur patienterna ska informeras. Registret kan ge råd om bra upplägg och vårdgivare som redan har väl fungerande informationsrutiner kan fungera som förebilder.

En tredje viktig faktor som avgör nyttan är om patienterna får hörapparater till båda öronen eller bara till det ena. Att patienter med hörselnedsättningar på båda öronen hör bättre med två än med en hörapparat är ganska självklart. Peter Nordqvist menar att det ändå spelar roll att registret kan slå fast detta med hårda data.

Charlotta Sjöstedt
Kommunikatör, Registercentrum Västra Götaland

Läs vidare

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!