Vårdgivaren initierar och äger projekt för anslutning till datainsamlingen. Arbetet är beroende både av förutsättningarna i journal, hur vårduppgifter journalförs, och tekniska förutsättningar att göra journalinformation tillgänglig via tjänstekontrakt. I vårdgivarens beslut vägs också förutsättningarna hos tilltänkta kvalitetsregistret in.
Här delas processen in i två spår;
Vårdgivaren undersöker förutsättningarna för att genomföra ett anslutningsprojekt. Detta kan lämpligen ställas samman i en förstudie som besvarar bl.a. följande frågor nedan. Märk att punkterna neda står utan inbördes ordning:
Svaren från första steget, ev förstudie, ligger till grund för beslut om att starta ett projekt. När beslutet är taget tillsätter vårdgivaren en projektledare samt en projektorganisation. NPDi kan hjälpa till med kontakt med registerhållare och berört Registercentrum. Följande roller bör ingå i projektorganisationen:
Projektledaren tar fram en projektplan utifrån förstudiens resultat. Projektet kan delas in i två delar; En del omfattar arbetet med att strukturera vårddokumentationen och en del den tekniska anslutningen via tjänstekontrakt till Nationell tjänsteplattform. Följande delar kan ingå:
I detta steg genomförs anslutningsprojektet. För kvalitetsregister görs tester i Ineras så kallade QA-miljö (quality assessment) med testdata. Dessa tester måste vara färdiga och kunna redovisas innan någon uppkoppling görs mot PROD-miljön (produktion) och avseende faktiska patientuppgifter.
När anslutningsprojektet är avslutat övergår arbetet i förvaltning.
Parallellt med Spår 1 ovan sker ett förberedande arbete tillsammans med det tilltänkta kvalitetsregistret, här kallat Spår 2.
Registret gör en initial beskrivning av sin status avseende hur färdig man är att ansluta vårdgivaren till en automatiserad datainsamling. Ytterst är det status på registrets Informationsspecifikation och regelbas som bestämmer förutsättningar för ett projekt. Beroende på kvalitetsregistret status tas beslut:
IT-förvaltningen ansvar är att tillgängliggöra strukturerad information via gemensamma tjänstekontrakt. Detta kan innefatta olika nödvändiga steg som att exempelvis knyta samman flera källsystem i en lokal integration.
Steg som berör It-förvaltningen är
För att göra journalhistorik tillgängligt via Nationell tjänsteplattform behöver så kallade tjänstekontrakt sättas upp med koppling till den egna vårddokumentationen. De aktuella tjänstekontrakten är generella lästjänster av journalhistorik och kan läsas inte bara av alla kvalitetsregister och även av andra system. Som vårdgivare ansvarar du för att göra strukturerad vårddokumentation tillgängligt via ett begränsat antal tjänster.
Tjänstekontrakten är utformade utifrån de riktlinjer som tagits fram av Ineras arkitektur och regelverk och följer uppsatt regelverk kallat RIV tekniska anvisningar. Ett tjänstekontrakt bestämmer rent tekniskt hur anrop och svar mellan producent och konsument ska gå till. Detta beskrivs i en så kallad tjänstekontraktsbeskrivning, TKB, en dokumentation som finns tillgänglig för varje tjänstekontrakt, tillgängligt via Inera.
När ett kvalitetsregister hämtar journaluppgifter för en registrering kommer anropet gå via en mellanliggande rapportfunktion kallad Nationell kvalitetsregisterrapport, NKRR. Det är denna funktion som gör anropen mot vårdgivarens regionala tjänstelager och tjänstekontrakt. Även om ett register kan ha ett stort antal frågevariabler som skall fyllas för en registrering så görs typiskt bara ett anrop per tjänstekontrakt. NKRR hämtar så mycket kontextuellt sammanhängande patientdata som behövs för att svara på alla frågevariabler. När frågevariablerna är besvarade slänger NKRR allt överskottsdata. Inga patientuppgifter lagras i NKRR och inga andra uppgifter än registrets svarsdata förs vidare från NKRR till kvalitetsregistret.
Ansvaret att ställa samman journaluppgifter till den form ett kvalitetsregister önskar lagra lyfts därmed bort från vårdgivaren.
Här följer de tjänstekontrakt som idag används i datainsamlingen. Några tjänstekontrakt finns i flera versioner. Några få tillkommande tjänstekontrakt diskuteras.
Strukturering av vårdinformationen är en verksamhetsfråga. Det är verksamheten som måste leda det förändringsarbetet. Teknik kommer i andra hand.
Struktureringsarbetet görs i nära samarbete med professionen. Viktigt att tänka på vilka termer som måste finnas med i den kliniska processen för att täcka in lokala regionala behov samt vilka termer som måste finnas med för att täcka in kvalitetsregistrens behov.
De uppgifter som noteras i strukturerad form och som kan utgöra underlag för maskinell datainsamling behöver knytas till gemensamma koder. Koderna skall vara sådana som är nationellt eller internationellt gångbara. I Sverige använder vi Nationellt Fackspråk (NF) och Nationell informationsstruktur (NI) vilka är etablerade inom ramen för nationell e-hälsa och förvaltas av Socialstyrelsen. NF innefattar kodverk som ICD, ICF, KVÅ och Snomed CT och bidrar till att vårdens informationsflöden blir mer enhetliga och jämförbara.
Många koder används redan idag i journalföringen, såsom ICD-10- eller KVÅ-koder. Men det är det är viktigt att förstå att alla koder inte alls behöver synas för sjukvårdpersonalen. Till exempel är de många Snomed CT-koderna inte alls gjorda för att läsas av människoögon, utan dessa skall hanteras av datorer. Med andra ord så ska också kopplingen mellan journal och koderna göras i bakgrunden, bakom det gällande journalsystemets användargränssnitt.
När en koppling har gjorts mellan lokal vårddokumentation och NF är det sedan möjligt att också exponera journaldata via nationella tjänstekontrakt.
Tack för att du hjälper oss!