En av grundpelarna vid designen av ett register är att noggrant definiera den population som registret ska avspegla, det vill säga målpopulationen. Målpopulationen ska väljas utifrån syftet med registret.
För att kunna definiera målpopulationen måste entydiga inklusionskriterier för registret tas fram. Om man av praktiska skäl behöver avgränsa registret så att registerpopulationen (rampopulationen) är snävare än målpopulationen måste också entydiga exklusionskriterier tas fram.
Det är nödvändigt att se till att kriterierna tillämpas på ett enhetligt sätt på alla deltagande enheter, så att det inte lämnas utrymme för lokala tolkningar av vilka patienter som ska registreras.
Om inte insamlingen av data sker på samma sätt i hela landet ställer detta till problem. De utvärderingar av vården och vetenskapliga studier som görs på registret har som utgångspunkt att data är jämförbara.
Det ska också tydligt framgå om registret avser att registrera individer som genomgår en specifik intervention (till exempel höftledsoperation), har en i tid avgränsad vårdepisod (till exempel för hjärtinfarkt) eller har en kronisk sjukdom som avses att följas över tid (till exempel diabetes). Det ska även framgå om personer som behandlas men inte är skrivna i Sverige ska ingå i registret.
För de kvalitetsregister som registrerar levande patienter är ett generellt exklusionskriterium att patienten avböjt att delta i registret. Vidare kan registret avgränsas med avseende på till exempel:
Många register följer upp sin population med avseende på exempelvis reoperation eller återinskrivningar. Andra register har en löpande uppföljning där hela eller delar av populationen följs upp aktivt med förutbestämda tidsintervall, till exempel årligen. På samma sätt som för baslinjepopulationen måste registret sätta upp noggranna kriterier för vilka patienter eller händelser som ska registreras vid en uppföljning och när den ska utföras.
Tack för att du hjälper oss!