Kontroll efter inmatning

Även om ett register använder sig av logiska kontroller i samband med inmatning, finns det ofta ett behov av att i ett senare skede kontrollera data och leta efter orimliga eller ej konsistenta uppgifter.

Det finns också möjligheter att använda logiska kontroller efter inmatning. Om samma patient följs över tid finns dessutom möjligheten att kontrollera de senaste uppgifterna mot tidigare inmatade.

Exempel på kontroller i ett senare skede är:

• Korskontroll av sambandet mellan två eller flera variabler.
  Exempel: Operationsdatum < Omoperationsdatum
• Att det inmatade värdet ligger inom vissa givna gränser (avser variabler som inte kontrollerats vid inmatning).
• Att det inte finns dubbletter.

Dessa kontroller bör göras regelbundet. De objekt som faller ut i kontrollerna samlas lämpligen i enhetsvisa ”fellistor” och distribueras till respektive enhet för korrigering/godkännande. Det är viktigt att de listor som skickas till enheterna är uppbyggda på ett sådant sätt att det tydligt framgår vilka inmatningar som fallit ut i kontrollerna och varför. Denna typ av kontroller kräver mer resurser från registret än de kontroller som görs direkt vid inmatningen.

Vid elektronisk dataöverföring och migrering av data

Användningen av elektronisk dataöverföring (till exempel från journalsystem) har ökat den senaste tiden. Risken för fel är relativt stor vid överföringen och därför är validering viktigt. Logiska kontroller vid elektronisk dataöverföring kan användas på liknade sätt som vid inmatningen. Den stora skillnaden är att felmeddelandet vid dataöverföring skickas till dataöverföringssystemet.

Vid migrering av datakällor, till exempel vid systembyten, är risken för fel stor vilket medför att det är viktigt att kontrollera resultaten, detta görs ofta med hjälp av logiska kontroller. Om data flyttas från en inmatningsmiljö till en annan är det viktigt att man stänger ner (låser) den gamla så det inte finns flera miljöer som fungerar samtidigt.